Att vara stark även de dagar då allting dalar

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Hela livet kan kännas som en bergodalbana, ibland går det upp och ibland går det ner och ibland kan det vara extra svårt att få fart att komma över backen framför.
.
Även om man vaknar och känner "nej, fyfan, det är inte lönt att jag går upp idag, jag kommer ändå inte orka göra något", så måste man få fram tanken att man MÅSTE göra det, inte för någon annans skull, utan för sin egen skull. Det känns så mycket bättre att komma hem efter några timmar i skolan/praktiken än att stanna hemma och tänka att "varför gick jag inte dit". Jag har ignorerat den tanken med att man MÅSTE ganska många gånger, FÖR många gånger, vilket jag självklart alltid ångrar efteråt.
Idag ville jag bara dra täcket över huvudet och ignorera att jag var tvungen att stiga upp, men sen intalade jag mig själv att det är lika bra att gå dit, jag slutar ganska tidigt och det är fredag.
.
.
Nu har mer än halva dagen gått iallafall och jag slutar om 3 timmar. Sista lektionen nu vid halv 1, så barnen ska bara lotta ut julklappar och en tjej fyller år så hon ska bjuda på kakor, det kan jag nog fixa faktiskt. ;)
Och jag har igentligen ingen rätt att gnälla, det finns barn som inte ens får gå i skolan.