KÄRLEK ÄR en pirrande känsla i magen, pussar, glittrande ögon, mysiga hemmakvällar, att tänka, sakna och längta, hjärtan, att han säger att han älskar dig, att han håller din hand när ni är ute och promenerar. Det fina är fint, men är det det som gör att vi håller ihop, är det det som gör att vi stannar, är det det som är klistret för att vi inte ska trilla ifrån varandra? Det fula är fult, men det ger det fina en extra gnistra och det ger oss förståelse. KÄRLEK ÄR ju också att så fult som att offra sig, gråta sig till sömns över hans jävla dumhet, strunta i att det kommer svarta mascara fläckar droppande ner på din nya skjorta och hävda att han är bäst i världen trots att dina vänner flertaliga gånger påstått motsatsen, veta att han i liknande situationer står upp för dig med hela sitt hjärta trots att du tagit hans manliga stolthet itu flera gånger om. Det är pussarna när man har blivit sams, STUNDEN när man har blivit sams igen. Kärlek är att göra en affär om meningslösa småsaker BARA för att få dem ur världen. På något sätt tror jag att man stärker varann om man ibland släpper ut det som varit instängt, får obetydliga småsaker ur världen och bara får skrika av sig av varandras dåliga egenskaper. Bråket i sig bygger på kärlek, för har man kommit varann riktiga nära är det ett konstigt sätt att visa man bryr sig om varann.
Jag är helt slut. Jag är så mycket känslomänniska, ibland är det tillochmed min sämsta egenskap om man kan kalla det så. Jag HATAR att somna sist, men hur mycket jag än försöker kan jag inte koppla från alla tankar som susar runder i skallen på mig och bara somna.
Nu ska jag laga mat, sen duscha, sen ikväll ska jag hem till mitt fina T!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar