Himlens finaste

Idag har jag mött upp min fina pojkvän och hans kompis i stan, sen gick vi runt och skulle hitta kläder åt Nicklas. Han är väl inte lättast att handla med, men jag fick hem en mysig vinterjacka i allafall. :) På kvällen stack jag och Ida till Annica där en del av klassen var, vi lagade mat och kollade på idol, trevligt! :) Nu sover Nicklas rättså tungt bredvid mig och jag kunde inte hålla ifrån tårarna, så jag kommer väl vara vaken ett tag till. Det är verkligen så, man vet inte vad man har förens det är borta. Vi hade världens gosigaste hund i 9 år, snäll och dum som ett får, men ändå världens underbaraste hund. Det är ändå något man haft så nära sig hela tiden, så jag antar att jag inte är barnslig som är ledsen över en hund.. Usch! :( Dessutom var detta ännu ett slag under bältet, men fy fan vad jag behöver dig nu, mamma! Du är stark. Och framförallt världens bästa mamma.