Du förstår inte vad du ger för signaler när du beter dig som du gör. Jag är djupt besviken på dig, på ditt sätt att agera och på den töntiga försvarsställning som du använder dig av. Jag säger att jag inte behöver dig och jag intalar mig själv gång på gång att allting är bra utan dig. Men jag ljuger för mig själv och för dig. Jag är avundsjuk på dem, på hur dem har det och på hur du behandlar dem.Ibland önskar jag att jag kunde ersätta dig, men det kan jag inte. DU är DU och det är just DIG jag behöver i mitt liv.
Snälla, förstå det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar